Att drabbas av kroniska bensår innebär för en del personer en kronisk sjukdom. En befolkning med stigande ålder leder till en ökning av personer som drabbas av sjukdomar som orsakar kroniska bensår. Bensår går inte alltid att behandla och kan orsaka invalidisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med kroniska bensår. Denna studie baserades på 13 vetenskapliga artiklar.

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

Vid en kronisk sjukdom gäller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvård. Vårdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvårdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka på lärandet i egenvården i samband med Kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lärandet, trygghetens betydelse för lärandet och förebilders betydelse för lärandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan på lärandet för personer med kronisk sjukdom i egenvården..

Problemställning: Fler barn och ungdomar med Kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med Kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar.

Vid en kronisk sjukdom gäller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvård. Vårdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvårdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka på lärandet i egenvården i samband med Kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lärandet, trygghetens betydelse för lärandet och förebilders betydelse för lärandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan på lärandet för personer med kronisk sjukdom i egenvården..

Social support is important for adults well-being, quality of life and self-esteem. The nurse should respond to the patient's care needs, knowledge of social support for young people with chronic diseases is therefore important. The purpose was to investigate who or which ones provide social support for young people with chronic diseases and what social support contributes to. A descriptiv design where used. The literature search in the database Medline via Cinahl resulted in twelwe articles.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del Kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del Kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva distriktssköterskors reflektioner kring att arbeta med kroniska bensår. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade deskriptiv design. Totalt sexton distriktssköterskor intervjuades, åtta distriktssköterskor med landstinget som arbetsgivare och åtta distriktssköterskor med kommunal arbetsgivare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna ansåg att arbetet med kroniska bensår var ett vanligt förekommande arbetsmoment samt att bristande samarbete från patienten var en bidragande orsak till långa behandlingstider och utebliven sårläkning.

Kroniska sjukdomar orsakar sex av tio dödsfall världen över. Många av riskfaktorerna för flera Kroniska sjukdomar - såsom rökning, övervikt och fetma, dålig kosthållning och fysisk inaktivitet - är livsstilsrelaterade och påverkbara. Flera av riskfaktorerna kan förebyggas eller förhindras med en positiv hälsobeteendeförändring, men det traditionella sättet att inom sjukvården ge råd till patienterna är ofta ineffektivt och resulterar sällan i någon bestående beteendeförändring. Syftet med denna litteraturbaserade översikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hälsobeteendeförändring, samt att beskriva vilka hälsoeffekter sjuksköterskans stöd kan få för patienten. Resultatet visade att arbetet med hälsopromotion upplevdes som berikande och utvecklande, när tid och resurser fanns avsatta, samt att brist på tid och sviktande stöd från ledningen var de största hindren mot ett hälsofrämjande arbetssätt.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

Omkring hälften av alla kroniskt sjuka uppvisar bristande följsamhet till sin behandlingsplan. Med en äldre befolkning ökar prevalensen av kroniskt sjuka och komorbiditet vilket ställer höga krav på följsamheten. Patienters svårigheter att följa medicinska ordnationer och föreskrifter har traditionellt sett beskrivits som ett problem orsakat av patienterna själva. Idag menar förespråkare att ansvaret för att uppnå god följsamhet istället bör delas mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna litteraturöversikt är att genom ett patientperspektiv belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet i samband med Kroniska sjukdomar.

Att ha hälsa innebär inte att endast vara fri från sjukdom. Personer som lever med sjukdom upplever hälsa på många olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av hälsa hos personer med sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna stöd och säkerhet i relationer, att hjälpa andra och känna sig behövd, att vara positiv och kunna njuta av sitt liv som det är just nu, att kropp och sinne är sammanhängande, att göra saker för sig själv för att må bättre.

Kronisk sjukdom är ett stort begrepp och innefattar många olika sjukdomar som påver-kar hela personens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvin-nors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. För att få en fördjupad förståelse stu-derades 58 vetenskapliga artiklar var av 13 analyserades enligt kvalitativ innehållsana-lys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att kunna förstå ger hopp om att finna mening i det förändrade livet, att vara tvungen att planera sin tid och be om hjälp för att orka kämpa samt att bli bemött med respekt när kroppen smärtar. Resultatet visade att kvinnor med kronisk sjukdom upplevde sitt liv som ett dagligt kämpande för att orka.

Bakgrund: Den medicinska och ekonomiska kostnaden för hjärt- kärlsjukdomar är idagmycket omfattande. Största delen av dessa sjukdomar liksom andra kroniska, ickesmittsamma sjukdomar som cancer, lungsjukdom och diabetes, hör ihop med påverkbara,livsstilsrelaterade riskfaktorer. Genom att göra hälsosamma val när det gäller mat, rökning,alkohol och motion kan livsstilssjukdomar förhindras eller fördröjas. Livsstilsfrågor är enav distriktssköterskans huvuduppgifter och efter vårdvalet är det få distriktssköterskor somverkligen får arbeta med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hurdistriktssköterskan arbetar med sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats.